Hej allihopa!

Nu skriver jag det sista inlägget här på Minmamma.se. Jag har bestämt mig för att Cravingz.se skall lägga ner. Det är sorgligt men det känns samtidigt som en lättnad. När siten startades så vara jag väldigt peppad men efterhand har jag fattat hur sjukt mycket tid det tar. Jag hinner inte med det, min familj och andra jobb samtidigt. Jag ville så gärna men det gick inte. Jag kommer att fortsätta att bevaka bloggvärlden på Bloggkommentatorerna.se som jag och Mia har gjort i över fyra år. BK kommer även att ta över vissa bitar från Cravingz.se och ta in gästskribenter så vi samlar allt gottigt där.

Jag har bestämt mig för att satsa på kostrådgivarbiten som jag verkligen brinner för. Det känns meningsfullt för mig och helt rätt. Det gör tyvärr inte Cravingz.se. Den här bloggen försvinner den med och det är lite ledsamt men jag kommer tillbaka när min kostrådgivarsite är uppe. Men enbart på professionell basis.

Tack för den här tiden.

Kramar//

Anna-Maria

Idag har jag varit och handlat. Både på nätet och i affären. Jag beställde kyckling från Johan i Hallen. De tar in kyckling från Mowitz gård i Trollhättan. De skickar inte hem till Åsa så jag får skicka hem det till mina föräldrar som bor i Mölndal så får jag hämta det där. Skall bli spännande att smaka på den kycklingen. Kommer antagligen på torsdag.

Just nu håller jag på att steka köttbullar av ett annat naturbetes kött. Nämligen nötfärs från Årnäs som man kan köpa på Ica Kvantum i Kungsmässan här i Kungsbacka. Kanske kan även jag tänka mig att smaka? Jag äter inte rött kött och har inte gjort mer än enstaka tillfällen sedan -97 men är det naturbetat och kravmärkt så känns det bättre. Vi får väl se?

Naturbetad nötfärs, ekologisk lök och vitlök, ekologisk grädde, salt, peppar.

De små köttebullarna´.

Så här kan en lyxlunch med barnen se ut. Underbart med räkor.

Allt är ekologiskt eller närproducerat.

Ekologisk parmesan, cremefraishesås med fetaost, gurka, paprika, bladspenat, sallad, närproducerat ägg och västkusträkor.

Kan det bli bättre? 

Den här fluorfria tandkrämen köpte jag på Hälsokosten. Jag var ute efter Kingfischers minttandkräm som löddrar men de hade inte den så jag kör på den här från Weleda så länge. Den är helt okej. Smakar anis vilket jag gillar. Jag är dock inte speciellt kräsen när det gäller saker så ni som absolut inte kan tänka er annat än vanlig tandkräm skall nog satsa på Kingfischers.

Barnen tyckte att den här var lite stark men de vänjer sig. Hellre det än att de får i sig en massa fluor. Fluortandkrämen som jag har haft till barnen har de älskat och det har bidragit till att de har ätit av den och velat svälja den vilket man absolut inte skall göra. Det står till och med på tuben och gör man en produkt som inte skall sväljas för att det är farligt så känns det inte som att det är speciellt bra alls.

Jag skall gå igenom alla schampon, krämer och annat vi har hemma också för nu skall allt giftigt ut.

Helt okej flourfri tandkräm.

Nästa vecka, på tisdag, har jag och min kollega Mia på Bloggkommentatorerna blivit inbjudna till ett event. Sommar med systrarna von Sydow heter eventet. Det är Ebba von Sydow och hennes syster Amy som släpper sin bok. Jag antar att det är en matbok som de har skrivit. Kul när det händer något i Göteborg. I Stockholm är det event hela tiden och vi kan aldrig gå på något vilket ibland känns lite frustrerande. Det är verkligen i Stockholm allt händer.

Men vinden kanske har vänt lite för om två veckor skall vi gå på ytterligare ett event i Göteborg. Det är Jennie Benjaminsson som kom tvåa i Sveriges mästerkock förra året som släpper sin bok Kalasgott så 3 maj skall vi till Trädgårdsföreningen och mingla.

Jennies fina inbjudan.

I boken ”Stoppa Alzheimer nu!” som jag läser kom jag i förrgår till en del som handlade om amalgam. Tandfyllningar. Jag fick panik! Amalgam innehåller ju kvicksilver blandat med andra metaller och har använts länge som tandlagningsmaterial. Det är billigt, formbart och hållbart. Men är det bra? Nej. Knappast. Har man kvicksilver i munnen så skall man ta ut det. NU. Det förångas hela tiden och tränger upp i hjärnan och förstör. Speciellt i fuktig och varm miljö som i vad då? Just det. Munnen.

Alla vet att kvicksilver är farligt idag och sedan 2009 så får inte tandläkare längre laga hål med amalgam. Ni kommer kanske ihåg kvicksilvertermometern av glas som alla visste var farlig som man hade när man var liten. Det säljs inga sådana längre. Men i munnen av alla ställen har vi kvicksilver. Ni kan ju tänka er vad det gör för hälsan.

Jag ringde min tandläkare det första jag gjorde igår och beställde tid för att plocka bort mitt amalgam. Ni förstår att det användes flitigt förr i tiden innan kompositmaterialen kom. Jag har två minismå lagningar i nederkäken som inte ens är lagningar!! Min tandläkare fyllde i små sprickor som jag hade i mina tänder med amalgam när jag var en si sådär 9-år. Nyttigt. Varför har ingen sagt det här till mig tidigare? Varför propsar inte tandläkarna på att folk skall ta bort sitt amalgam? Om de inte tänker på människors hälsa så tjänar de ju mer pengar om inte annat. Jag känner mig förrådd.

Det finns en amalgamfond i Sverige där man kan söka pengar till att ta bort sitt amalgam om man lider av det. Det är tydligen så att vissa är extra känsliga för amalgam. Okej? Men jag skulle vilja fråga vem som egentligen är skyddad mot kvicksilvrets skadliga effekter? Alla som har amalgam i munnen borde få betalt av staten för att få plocka ut det och ersätta det med annat material. Om inte annat för att förhindra att de som har amalgam blir till andra belastningar för samhället. Blir dementa, får cancer och andra sjukdomar.

Det finns flera liknande saker som det tigs om. Vad hände med flourtanten? Det var inte så nyttigt med flour som alla trodde. Jag tror inte att det har med pengar att göra att flourtanten är borttagen. Vi har gratis tandvård upp till ca 20år och om flour hade varit bra så hade barnen fått fortsätta med flouret för att spara pengar.

Ni kanske vill veta hur vi började använda flour? Det är en restprodukt som ett amerikanskt företag fick över genom sin aluminiumproduktion och det kunde man inte bara slänga. Finns det något som flour kan vara bra för tänkte man? Ja! Det stärker emaljen på tänderna. Okej. Då får alla börja skölja flour, borsta tänderna med flourtandkräm och äta flourtabletter och så kan man äta ännu mer socker utan att få hål i tänderna. Grejen med flour är att man inte skall svälja det, inte få det på tungan. Det är inte så lätt att undvika när man borstar tänderna. Läs mer om det här. Jag ryser.

Äter man lågkolhydratkost så behöver man inte flourtandkräm. Perfekt. Jag skall köpa det idag på hälsokosten. Rapporterar om den imorgon.

Ta hand om er!

Förra veckan gick jag del 2 av LCHF-kursen och det var Jonas Bergqvist och Anna Hallén som var lärare. Först två dagar med Jonas som pratade träning och kost och sen två med Anna Hallén som pratade LCHF i praktiken. De två är otroligt kunniga. Jag är så imponerad och full av beundran. Två riktigt stora inspirationskällor. Anna har som jag ett sockerberoende i botten vilket gör att när hon pratar om sina erfarenheter så känner jag igen mig. Hon är så grym och jag har fått ytterligare en idol om man nu kan ha det när man är vuxen?

Jag känner mig oerhört peppad och den här utbildningen knyter ihop säcken för mig. Jag har letat länge efter att jobba med något som känns rätt och jag tror att jag har funnit min plats. Lyckan i det!

Vissa förändringar kommer att ske framöver. Den här bloggen kommer förmodligen att ändras/byta namn när jag startar upp kostrådgivandet. Men så länge finns den kvar.

Annas bok om bokstavsbarn och om hur de kan bli hjälpta av lågkolhydratkost.

Mycket intressant!

Nu är bloggen uppe igen. Det var lite strul med tekniken. Just nu går jag LCHF-kurs, tors-sön. Det är väldigt intressant. Idag och imorgon har vi Anna Hallén som lärare. Hon är grymt duktig. Jag lär mig en himla massa. Huvudet är fullproppat och jag är ganska mör nu kan jag säga.

Om det är någon som bor i Göteborg och saknar ett bra ställe att äta LCHF på kan jag tipsa om Café Kosmos. De har satsat på LCHF-mat. En salladsbas som man väljer proteinkälla till. Räkor, ost, kyckling, hamburgare och så får man såser till det.

På Jennie Dürings blogg en tjej som också går kursen kan ni se lite bilder.

Omelett är både gott och variationsrikt. Jag brukar göra en bas med tre ägg, en skvätt grädde, 1-2 dl riven ost, salt och peppar. Sen lägger jag i vad jag har hemma. Det kan vara räkor, paprika, champinjoner, fetaost, färsk spenat, oliver, kyckling, lax, olika örter som basilika och timjan. Det går verkligen att variera omeletter i oändlighet. Här har ni en räk och champinjonomelett:

Räk- och champinjonomelett.

Jag håller på att läsa boken ”Stoppa Alzheimer nu!” av Bruce Fife. Den är verkligen superintressant. Speciellt eftersom jag jobbar med personer med demensdiagnoser. Något som jag har märkt under alla år jag har jobbat med dementa och människor med förvärvade hjärnskador är att de ibland har klara stunder. Emellanåt är det precis som om de tillfrisknar för en stund för att senare falla tillbaka. Det kan vara en klockren mening på en fråga man ställer eller att de rör sig på ett sätt som de inte har gjort på länge. Oftast är detta på morgonen har jag observerat. Det är då de är som lugnast och mest med. Jag tror att det dels beror på att de har sovit givetvis men också på att deras hjärnor efter en hel nattfasta går på ketoner. När de får sin frukost som oftast är mycket snabba kolhydrater och socker i (även de med diabetes som hälften av dem har) så stängs hjärnorna av igen. På eftermiddagarna är det som värst innan de helt har tagit slut på sig själva fysiskt. Så håller det på. Dag ut och dag in.

Enligt Bruce Fife författare till boken ”Stoppa Alzheimer nu!” finns det en möjlig förklaring till det jag har observerat (sid. 88-89). När de gamla får sin sockerstinna frukost så går blodsockret upp. Det höga insulinpåslaget i blodet gör att hjärnans insulinnivåer sjunker under det normala eftersom blod-hjärnbarriären blir resistent mot insulin vid insulinresistens. Det betyder att mindre glukos kan ta sig in i hjärnan och ge nervcellerna den energin de behöver för att fungera. När de inte får sin energi så dör de. Den glukos som kommer upp i hjärnan kommer inte till någon nytta eftersom insulinet inte kommer in och kan hjälpa till. Det leder till åderförkalkning i hjärnan till slut eftersom glukoset som stannar kvar i blodet förenar sig med proteiner och fetter som främjar inflammation och oxidation som gör att amyloida plack bildas som täpper till våra fina kärl i hjärnan. Resultat: Vi blir ännu mer dementa.

Det här är alltså en observation jag har gjort som jag baserar på min erfarenhet. Tillsammans med min nyvunna kunskap om hur hjärnan reagerar på lågkolhydratkost när man har olika sjukdomstillstånd i hjärnan så blir det bara mer och mer intressant att läsa om det. Kan det vara så att vi gör våra äldre ännu sjukare med den kost vi ger dem? Snabbar vi på deras sjukdomstillstånd?

Det problematiska är att inom vården så skall det pressas i de gamla så mycket socker som det bara går. Frukost med yoggi och kräm, saft att dricka, vitt bröd, kakor, socker i kaffet, efterrätter, mer kakor, bullar, kaffe, saft igen och så lite Oboy till kvällen och så håller det på. Inte bra alls. Det har eskalerat under åren jag har jobbat inom vården med start -99.

Jag vill ha mer ägg och sill, havregrynsgröt med smör och grädde, stekt ägg och bacon, omelett som man kan variera i tusental, turkisk yoggi med hallon och nötter, äggröra och så dricka mjölk till det eller vatten. Det hade varit bättre alternativ att äta till frukost. Lunchen och middagen är lättare då det oftast bara är att ta bort potatisen, riset och pastan. Hur svårt kan det vara? Det de flesta gamla vill är inte att få en kaka till. De vill ha en kram, en klapp eller bara någon att prata med en stund.

Det jag kan göra är att försöka slå ett slag för det här själv. Många av de gamla gillar den typen av mat som jag föreslår av den enkla anledningen att de är uppväxta med den. Det är svårt med förändringar men skam den som ger sig. Det hade varit fantastiskt om någon anhörig hade gått med på att prova lågkolhydratkost för att se om personen blir friskare av det. Hade jag haft en anhörig med demens så hade jag inte tvekat en sekund att prova.